En långsiktig och smygande risk som beslutsfattare från lokal till nationell nivå arbetar med är konsekvenserna av klimatförändringarna. Då både orsakerna och konsekvenserna inte går att lösa nationellt krävs ett samarbete internationellt och globalt mellan beslutsfattare. Men, för att hantera riskerna med klimatförändringarna behövs också stöd samt engagemang av den enskilde medborgaren.
Inom ramen för det EU-finansierade (7:e ramprogrammet) projektet Pachelbel (http://www.pachelbel.eu/) träffades forskare och beslutsfattare från sex olika länder (Frankrike, Rumänien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Sverige) förra veckan på Karlbergs slott. Där har vi diskutera hur beslutsfattare kan ta tillvara på kunskap om människors beteenden, samt hur de kan generera ny kunskap inom egna problemområden. Meningen är att kunskapen ska leda till att utforma en mer verksam policy. Viktigt är att beslut och policys kopplat till en hållbar utveckling utformas utifrån reell kunskap om vilka drivkrafter och motstånd det finns hos den enskilde individen att ändra sitt beteende i dessa frågor.
En anledning till varför beteendevetenskap behövs för att utveckla kunskap och policys inom miljöområdet kan sammanfattas av vad en representant från en myndighet sagt:
”Vi lägger ner så mycket pengar och engagemang på dessa frågor - men vad ger det egentligen? Hur ska vi göra för att våra insatser och kampanjer ska bli mer verksamma och effektiva? Tekniska lösningar räcker inte.”
I nära samverkan mellan forskare och beslutsfattare utvecklas verktyget STAVE (Systemic Tool for Behavioural Assumptions Validation and Exploration) kontinuerligt under projekttiden (2010-2012). STAVE utformas i en verklig kontext och utifrån den problematik och policyutformning som respektive beslutsfattares organisation just nu arbetar med. För att direkt kunna ta del av hur medborgare tänker och agerar i specifika problemområden använder vi (forskare) oss av medborgargrupper. Vi provar ut olika metoder för att samla in kunskap. Resultaten rapporteras inför och diskuteras med medborgargruppen. Därefter redovisas det för respektive beslutsfattare. Så här långt in i projektet visar det sig att det finns förväntningar från både medborgare och beslutsfattare som inte alltid är överrensstämmande. Metoderna i STAVE bidrar till att visa på dessa olikheter och ökar därmed förståelsen för hur beslutsfattare mer effektivt kan arbeta med dessa frågor och fatta beslut kopplat till dem.
Under 2012 kommer de olika metoderna i STAVE att valideras. Målet är att beslutsfattare ska kunna använda sig av rätt metod(er) för sin frågeställning. Sammantaget ska metoderna i STAVE bidra till att beslutsfattare kan generera kunskap om drivkrafter för individers beteenden, för att på så sätt få bra underlag till policys/kampnajer i syfte att främja ett hållbart beteende.
En sak är säker, det finns hos de individer vi träffat i medborgargrupperna både motivation och vilja, och skulle jag vilja påstå, en längtan efter kunskap och mätbarhet för att på rätt sätt kunna hjälpa till med lösningar för en hållbar utveckling. Jag tror att:
"Människor vill och gör rätt, om de vet hur de ska göra"
SUSANNE HEDE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar