Isprinsessan

I december kommer snön, visst mamma? Tomten kommer ju på släden, men är det ingen snö, kommer inte tomten då? Snön kom, tomten kom, men under all is fanns en rörelse som ville något mer, Maslow, kallar det självförverkligande, där din inre motivation ligger, då de andra trappstegen i behovstrappan är uppfyllda. I artikeln "A Theory of Human Motivation" (1950) skrev Maslow sin behovstrappa, som är en förklaringsmodell för hur människor prioriterar sina behov.

Ett barn har nog sin maximala upplevelse på jul, hela december är en lång väntan, en rolig spännande väntan, den där dockvagnen eller brandbilen blir lyckan! För tonåringen är identitieten så viktig, mössan ska vara av det märket, den ska vara grön, då ÄR man så man ska vara, vill vara, uppfattas. Men sedan. Maslow menar att en maximal upplevelse är att vara ett med alla andra eller med världen, en känsla att vara helt och fullt sig själv. Ofta inbegriper det en känsla av livets höjdpunkt och fullbordan. Är du stressad i juletider? Fråga dig varför? Om vi vore isprinsessor helt och hållet gjorda av is, då skulle vi inte känna, varken stress eller ha motivation till att uppnå det högsta, vårt eget självförverkligande. En isprinsessa är alltid lycklig, för det är så vi vill ha henne, för hur lycklig man är bestämmer man själv, det styrs av hur vi väljer att uppfatta världen. Det är aldrig försent att ändra uppfattning eller tankesätt. En harmonisk kropp är en bättre boning för vårt inre jag. Om man tänker på åldrande, alla åldras, i alla fall på ytan, kroppen, men inuti, är vi vårt jag, kroppen är bara ett verktyg för att själen ska kunna göra sitt arbete. Oavsett om du stressar, så kommer snön, tomten kommer och den yttre världen fortsätter att snurra. Glad advent! /Maria Björkehed

Låtsaskompisar i barndomen, ger det bättre ledare?

Hej vänner!
Jag läste en artikel, som psykolog Eva Hoff skrivit, om att barn som har låtsaskompisar blir mer kreativa som vuxna. Deras låtsaskompisar är vuxnas inre monologer. Det är också ett utmärkt sätt att tränas i att bryta invanda mönster och tänka kreativt. Jag tänker osökt på hur en kreativ ledare kan skapa en kreativ arbetsmiljö för sina underställda och vi vet ju alla, att kreativa miljöer skapar ett positivt tänkande, som i sin tur leder till positiv energi!

Kan förhållningssättet vara kreativt? Ofta handlar det om att ha ett kreativt förhållningssätt. Att ge människor tid och stöd att vara nyskapande. När människor sedan har spontana samtal med varandra så får deras tankar utlopp och människor bygger på sina idéer, för att associera och skapa nya perspektiv tillsammans, det är spännande! Det har visat sig menar Farida Rasulzada, som är lektor i psykologi, att den inre motivationen och glädjen är människans viktigaste drivkraft. Så om ni inte har turen att vara under en kreativ ledares armar, så gör lite kreativa saker på fritiden, ett sätt är leken, har du barn, så lek med dem, (utan regler förstås i leken kan allting hända) Eriksson mfl menar att du ska vara bergtagen i leken, det vill säga bara ge dig hän och se vad som händer, då använder du höger hjärnhalva och kreativiteten spirar. Har du inte barn, kan du ta fram legolådan, eller ett vitt papper och lite färg och bara måla vad du känner för, kanske kommer det fram något riktigt verk, som dessutom har satt dina tankar i rörelse åt ett vidgat perspektiv, som du kommer att ha nytta av i ditt arbete. Ett annat utmärkt sätt, enligt många sömnforskare, är att sova lite extra, för under REM sömnen, det stadiet då vi drömmer som mest intensivt, då är vi mest kreativa, vilket speglar av sig även under dagen. Så tacka låtsaskompisarna för din kreativa sida och fortsätt drömma, en dag slår drömmen in.

Ha en bra dag!
Maria Björkehed

På första parkett i mitt eget liv

I helgen var jag på en miniresa till Göteborg med familjen, det tog lång tid dit, och jag hann tänka, ni vet när man sitter alldeles still och inte kan göra något, då kommer tankarna. Jag insåg då att det är först när man befinner sig på resande fot som man verkligen bänkas framför showen om sitt liv. Det kan låta så självklart att för att lära känna sig själv, så måste man umgås med sig själv. Hur ofta gör vi det? Jag tänkte när jag såg vimlet i Göteborgs gator, denna gråa regninga novemberdag att människor som lever i stress, jäktar en hit och en dit, måste bli förbannat besikna den dagen det går upp för dem att livet inte går i repris. Att leva i nuet kräver små pauser, för att komma åt sig själv, det är inte fel med en resa eller varför inte en inre resa, kanske säger du "under det där skinnet fann jag en go liten unge, full med fantasi och skaparglädje" Myers (2010) beskriver det som en persons jag, människans innersta kärna, det gör oss unika var och en har en egen historia att berätta en egen framtid att skapa, ett eget unikt jag. Vem hittar du i showen om ditt liv?

Må så gott!
/Maria Björkehed

Pencez De Moy

Solen sken, hennes ögon glittrade -"Jag älskar dig sa hon". En knubbig varm hand i hans. Hon, då 3 år gammal studerade beundrande sin storebror. Han stolt och beskyddande. Hand i hand. Du glömmer väl inte bort mig. Svaret, så självkart, jag tänker ju på dig, sedan ses vi. Den blöta pussen, hans sprang iväg på fotbollsplanen, visselpipan och matchen var igång. Många år senare, förstod hon att kärleken var evig och att han, hennes storebror alltid skulle tänka på henne, ansvaret var lagt på hans axlar redan som liten grabb, ta hand om din syster nu, och förstärkningen när han varit duktig, tacken, hennes eviga kärlek. Han svar Pencez De Moy (jag tänker på dig).

Ovanstående handlar inte bara om en söt historia, utan också om hur ordningen i syskonskaran styr vårt beteende även i framtiden. Den handlar också om att så länge som vi tänker på varandra så finns vi, genom våra tankar lever vi. Det är där allting börjat vid en enda tanke, god eller ond. Ett liten steg i tankens rikting och du är på väg på en resa, valet är ditt, handlar det om en förändring tänk den, då är du ett steg närmare, Pencez de Moy. Jag tänker på dig!

Ha en underbar dag!
Maria Björkehed

En bild av det mänskliga sammanhanget

En gammal murare och stensättare väl biten av ett långt yrkesliv utomhus berättade om hur det är att bygga en mur av natursten.

Det hela kom sig av en sammankomst vid Vitemölla på Österlen där en meditationsring av sten uppförts av just denne äldre yrkesman. Uppdraget att göra meditationsringen var given av församlingen i Kivik. Detta var ett tillfälle att tacka de ideella krafter som skapat ringen och möjligheten till densamma.

Nå, stensättaren fick frågan hur det går till att passa in natursten till en mur, om det var svårt eller ej eller hur man ser att en sten passar. Han svarade som så att en sten man tar upp från stenhögen i akt och mening att bruka den lägger man icke åter. En upptagen sten måste passas in och den kommer att passa in. Han fortsatte, - om man tar upp en sten från högen och inte finner dess plats utan kastar den åter kommer det vara en början till att utesluta stenar och det får man fortsätta med om man slår in på den stigen. Till slut måste en ny hög med stenar införskaffas och den gamla högen kasseras.

Stenen kommer att vilja finna sin plats men du som sättare måste se dess möjligheter och då behöver man icke kasta några stenar åter utan alla kommer till bruk i den ordning de tas upp.

Som åhörare tänkte jag, det gäller människor också. Om jag inte ser den andre kommer jag att utesluta denne eftersom denne inte passar in i min bild av hur hon eller han skall vara. Det sociala sammanhanget är meditationsringen och i denna behöver vi vara, i denna så finns platsen för alla att fylla i helheten, i skapandet av ringen.

Att exkludera människor förminskar oss själva. Jag måste alltid utmana de sidor av mig som kategoriserar människor efter dimensioner som jag inte fördrar. Det blir som stensättaren sa, till slut duger ingen sten i högen utan då måste en ny hög stenar hämtas.

/Jarl Silfverberg

Jarl sysslar med och genomför kurser inom Fördjupad UGL, FUGL, och Handledarutbildningen HUGL.

Brösarps backar
Foto: Wikipedia

Avund - ondskefull emotion eller inspirationskälla?

För inte så länge sedan var jag gästbloggerska hos en helt fantastisk kvinna - Marlene Lund Kopparklint. Marlene är en inspirationskälla på många olika sätt. Genom sin egen speciella utstrålning, sin närvaro, kunnighet och mycket annat lämnar hon intryck på andra människor. Att möta Marlene lämnar alltid en liten önskan av att hennes stjärnglans ska smitta av sig. Med anledning av det skrev jag nedanstående inlägg om avundsjuka.  Med lite revision kommer den igen. Enjoy!

Tack Marlene för att man får njuta av din "star dust".

“Du har alltid en sån äcklig tur, ett osvikligt flyt. Själv får jag hävda mig genom överdrivet skryt. Varför får du alltid allt som både du och jag vill ha? Och varför ska jag behöva låtsas vara glad?”

Med dessa ord inleder Nanne Grönvall sin schlagerlåt Avundsjuk. Känslan är till mångt och mycket bekant för alla individer. Men den är inte negativ till sin natur. Det är när avund omsätts från känsla till handling som den kan leda till påföljder. Är de konstruktiva eller destruktiva beror helt på avsändarens intentioner. Men konsekvenserna kan vara stora för individer, grupper, arbetsplatser och inte minst för hela samhället. 

Avund med destruktiva påföljder

Vad innebär avund? Emotionen avund uppstår när individer saknar något som en annan individ har. Det kan handla om prestationer, resurser eller egenskaper. Avundaren kan önska sig själv de egenskaperna eller att innehavaren inte hade dem. Enligt beteendevetenskapliga studier beror avundsjuka på dålig självkänsla och osäkerhet.  Den tycks hota en persons självbild och i de mest extrema fallen kan det leda till mycket negativa konsekvenser för den som drabbas av andras avund.

Bertrand Russell, en brittisk filosof, hävdade att avund är en stor orsak till mänsklig olycka. Avund blir ett tveeggat svärd eftersom en avundsjuk individ inte bara blir olycklig av sin avund, utan också önskar att andra människor ska drabbas av olycka. Denna filosofiska tanke genomsyrar vårt arbetsliv i mångt och mycket samt tar sig uttryck på varierande sätt.

Marta Cullberg Weston är aktuell med en nyutkommen bok Avundsjuka och konkurrens – känslor i vardagslivet. Författarinnan ansåg att behovet av att belysa ämnet var enormt.

”Tanken på att skriva boken föddes när två unga kvinnor i min närhet på olika sätt drabbades av avund i sina arbetssituationer. Jag insåg att det är viktigt att lyfta upp frågan om kvinnors avund på arbetsplatsen - något som kommer att utmana feministiska kretsar (även om jag ser mig som feminist själv)” - skriver Cullberg Weston på sin hemsida och det är just avund emellan kvinnor som boken fokuserar på.

Den 8 mars firas  Internationella kvinnodagen. Syftet med firandet är att uppmärksamma kvinnor på olika sätt. Den politiska innebörden är att öka jämställdheten mellan könen. Paradoxen i jämställdhetsdebatten pendlar dock mellan kvinnors ojämlika situation och avundsjuka som en särskild kvinnlig företeelse. 

Hur vill vi då ha det i vårt samhälle? Ett danskt ordspråk säger följande: Om avund var ett virus, skulle alla människor vara sjuka. Därmed vill jag påstå att avundens konsekvens är allas vårt ansvar. Men trots det dystra faktumet finns det fortfarande hopp för människan.

Avund – en positiv kraft och en grund för vår demokrati

Allt handlar egentligen om egen inställning och självreflektion. Om jag blir avundsjuk på att någon äger en viss sak, har en speciell kunskap eller har en speciell egenskap. Vad kan jag göra för att köpa en liknande sak, införskaffa mig kunskaper jag inte har eller utveckla mina egna speciella egenskaper? Det är bara vad man gör med sin avund som betyder något i sammanhanget. Känsla à Tanke à Handling.

Marta Cullberg Weston avdramatiserar också avund och beskriver den som en positiv och inspirerande kraft. Se hur andra gör och bli inspirerad, tycks budskapet vara även i boken. 

En strategi för att komma åt avundsjukan föreslås:

-          Våga erkänna avund samt vända det till en positiv kraft. Förhoppningsvis vågar man titta på sin egen avund på ett nytt sätt. Detta är av yttersta betydelse att hantera på individnivå. Den positiva spiralen blir då att vi får bättre och trivsammare arbetsplatser, bättre vänskapsrelationer och inte minst ett bättre samhälle.

Bertrand Russel tyckte att avund utgjorde en grogrund för demokratins utveckling. Att denna, annars negativa känsla, bör betraktas som en bas för ett mer rättvist socialt system.

Avund kan alltså ha mycket positiva konsekvenser då den ger näring åt individernas drivkraft, ger ökad motivation och en möjlighet att formulera ett mål i sitt liv. Vad vill jag göra, kunna, blir…?

Det kanske finns en poäng i Russels teori om demokratins uppkomst, men jag vill återigen påstå att avund, som en destruktiv kraft, bör hanteras på individ- och gruppnivå. Genom erkänsla, bekräftelse, nyfikenhet, respekt och inte minst självreflektion ger vi ett gott bidrag till bättre arbetsplatser, vänskapsrelationer och naturligtvis till vårt svenska samhälle. Men vi måste ha ett tillåtande klimat som ger utrymme till självreflektion, tid att erkänna för oss själva vad man känner och få möjlighet att göra något åt saken. Först då kan vi få ett roligare tillvaro. Avund är allas vårt gemensamma ansvar!

Aida Alvinius

Se nedan Marlenes blogg:

http://marlenekopparklint.blogspot.com/2011/06/gastbloggerska-aida-alvinius-om.html

Einstein, kreativitet och stress

Jag har ett intresse i kvantfysiken och ska ta med dig på en spännande resa. Det sägs att Einstein satt i sitt arbetsrum och plötsligt uppenbarade sig ljusstrålar framför honom, de krökte sig över hans skrivbord och han fick idén om rosenbron, relativitetsteorin och att våra dittills rådande paradigm inte längre gäller då hastigheten närmar sig ljusets. Det var solen som lyste bakom molnen och för ett ögonblick lyckats ta sig igenom och in i hans arbetsrum. Newtons lagar gäller bara i hastigheter under ljusets. Sedan inträffar det att en meter inte längre är en meter när du färdas i ljusets hastighet, vad händer om vi färdas så snabbt att sträckan blir minus? Jo då går tiden bakåt. Den tanken är fantasieggande. Vad skulle du göra om du kunde resa bakåt i tiden? Vilka platser skulle du besöka? Eller skulle du bara rätta till ett misstag från igår? Man kan koppla Einsteins relativitetsteroi till stress. Hur då undrar du nyfiket? Jo, Om ett företag slimmar sig, för att spara pengar, får det på köpet stressade medarbetare. En stressad person slutar att bete sig som vanligt, tunnelseende inträder, humöret faller osv. Precis som Newtons lagar slutar att gälla i hastigheter närmare ljusets, så slutar människor att prestera, tänka och bete sig som de brukar vid stress. Bästa sättet att unvika stress är att ha kontroll och att ha ett kreativt och fritt arbete, så lägg dig på golvet, som Einstein gjorde kolla in solstrålarna som letar sig in i ditt rum, och bara var. Kanske kommer du på en idé som ändrar paradigmet? Om inte annat har du fått en dos D-vitamin och en stund välbehövd avkoppling. Må så gott! / Maria Björkehed

Lagen om attraktionskraft

The Secret and The Power
Den fritiden jag inte ägnar åt avhandlingsarbete så försöker jag läsa lite "må bra" litteratur. Ibland behöver man lite snabbsmälta texter som dessutom får en på bättre humör eller åtminstone erbjuder en eller två timmar av ett "nutillstånd". Att bara vara i nuet och inte tänka bakåt eller framåt. The Secret och The Power är två böcker på samma tema skrivna av Rhonda Byrne.

Huvudbudskap i båda böckerna är den så kallade "lagen om attraktionskraft" - tänker man positiva tankar så tenderar man att attrahera positiva saker. Är man negativt inställd så får man tillbaka med samma mynt. Ganska enkelt men väldigt spännande!


Positiv grundinställning
Själv försöker jag tänka på grundläggande inställning till livet. Ser man glaset halvfullt eller halvtomt?
Jag hittar inte parkeringsplats idag...
Hur ser jag på det?
Negativt: Jag missar mötet? Vem har tagit min vanliga plats? Var ska jag parkera nu? Det blir långt att gå!
Positivt: Jag får se en annan sida av stan! Åh vilken solsken och härlig krispig luft! Jag blir fem minuter sen men jag har laddat och tänkt på goda idéer under tiden. Det blir bra!


Positiv inställning på arbetsplatsen
Hur kan man tänka positivt på arbetsplatsen?
Börja så här:
Ge ett leende så får du ett tillbaka.

Resten löser sig under dagen :-)

Vad gör ni för att höja stämningen på jobbet och öka det positiva tänkandet?
Kommentera gärna!

Aida Alvinius

Veckans medarbetare – ”stjärnan på vår himmel” Lena Nerman

Ännu en gång utser vi veckans medarbetare och den traditionen tänker vi fortsätta med. Det är så mycket bra arbete som genomförs av våra kollegor och därför förtjänar de att lyftas i vår blogg.

En av dem är vår stjärna Lena Nerman som med sin flexibilitet, fingertoppskänsla, kunskap och glädje utför stordåd. Lena är nog den enda hos oss som kan ”uppfostra” våra kopieringsmaskiner med ett leende och en stor dos av tålamod. När man pratar med Lena i telefon så blir man glad eftersom det är så mycket positiv energi som Lena utstrålar… Man känner sig sedd och bekräftad!

Lena är så självklar för oss att utan henne skulle det råda mörker i hela staden. Blommorna skulle sluta växa och tillvaron skulle bli alltför tråkig…

Professor Gerry Larsson har myntat uttrycket:

Nerman,

Ser man

Ler man!

… och det med all rätt. Lena är en glädjespridare och är alltid, alltid, alltid på gott humör oavsett hur mycket hon har att göra. Lena, vi hyllar dig idag!

Det här säger Lena om sig själv:

Lena Nerman är administratör och började 1976 vid Försvarets Forskningsanstalt och sedan på Försvarshögskolan. Hon jobbar främst med kursadministration inom UGL och Utvecklande ledarskap.

Hon beställer också litteratur till medarbetarna i Karlstad. Lena har även vissa ekonomiska arbetsuppgifter,exempelvis som att lägga in kalkyler i ekonomisystemet och ta ut utfallslistor till aktivitetsägare.

”Invandrad” dalkulla sen 35 år och kan väl snart kan betraktas värmländska men ränderna går nog aldrig ur… Hon håller på Leksand i ishockey!

Vid tangentbordet

Aida Alvinius

I ledarskapsverksta´n

Det gick en hel helg utan att ni hörde från oss. Men ni ska veta att i ledarskapsverksta´n pågår väldigt mycket för närvarande. Vi har konferenser och disputationer på gång före årsskiftet. Vi har flera utbildningskoncept på gång. Temat för dessa är medarbetarskap, moralisk stress, destruktivt ledarskap, tillit, etc. Det skrivs rapporter för Försvarsmakten och artiklar för den akademiska världen. Det pågår uppdragsutbildningar över hela landet och föreläsningar på officersprogrammen. Med andra ord - det ryker ur öronen på oss och prestationen är maximal.

Och vi tycker att det är kul, spännande, givande, utvecklande, reflekterande... Vi har kul ihop och det gör att man klarar av sin situation på ett bra sätt! Vi hinner med kaffe varje dag och med fredagsfika där man turas om att bjuda på hembakat. Hur har vi det på vår arbetsplats - avundsvärt skulle jag vilja påstå!




Intervjuanalys pågår...
Foto: Aida Alvinius

 

Tänkvärda citat från Värmland

Borgmästaren grät och bad, Biskopen svor och släckte.
- Sagt om branden i Karlstad 1865

Å i åa ä e ö.
- Fröding

Filosofi,
Dä e kônsten te vare ulôckli
på ett intelligent sätt
- Gammalt värmländskt ordspråk

Välkommen till vår ledarskapsblogg!

Brinner du för ledarskap?
Är du intresserad av hur man rekryterar individer?
Vet du hur en god och aktiv medarbetare ska vara?
Vill du läsa om chefers agerande vid kriser och katastrofer? 


... och mycket mer...


Då har du kommit helt rätt!


Vi är ett antal forskare och lärare vid Försvarshögskolan i Karlstad
som gärna vill informera om vår verksamhet inom ledarskapsområdet. Håll utkik efter mer information.


Våra bloggare är :


Eva Johansson
Gerry Larsson
Ann Zander
Susanne Hede
Claes Wallenius
Margareta Tillman
Maria Fors
Maria Björkehed 
Aida Alvinius


Varmt välkommen!

Stenbron i Karlstad
Foto: Aida Alvinius