Isprinsessan

I december kommer snön, visst mamma? Tomten kommer ju på släden, men är det ingen snö, kommer inte tomten då? Snön kom, tomten kom, men under all is fanns en rörelse som ville något mer, Maslow, kallar det självförverkligande, där din inre motivation ligger, då de andra trappstegen i behovstrappan är uppfyllda. I artikeln "A Theory of Human Motivation" (1950) skrev Maslow sin behovstrappa, som är en förklaringsmodell för hur människor prioriterar sina behov.

Ett barn har nog sin maximala upplevelse på jul, hela december är en lång väntan, en rolig spännande väntan, den där dockvagnen eller brandbilen blir lyckan! För tonåringen är identitieten så viktig, mössan ska vara av det märket, den ska vara grön, då ÄR man så man ska vara, vill vara, uppfattas. Men sedan. Maslow menar att en maximal upplevelse är att vara ett med alla andra eller med världen, en känsla att vara helt och fullt sig själv. Ofta inbegriper det en känsla av livets höjdpunkt och fullbordan. Är du stressad i juletider? Fråga dig varför? Om vi vore isprinsessor helt och hållet gjorda av is, då skulle vi inte känna, varken stress eller ha motivation till att uppnå det högsta, vårt eget självförverkligande. En isprinsessa är alltid lycklig, för det är så vi vill ha henne, för hur lycklig man är bestämmer man själv, det styrs av hur vi väljer att uppfatta världen. Det är aldrig försent att ändra uppfattning eller tankesätt. En harmonisk kropp är en bättre boning för vårt inre jag. Om man tänker på åldrande, alla åldras, i alla fall på ytan, kroppen, men inuti, är vi vårt jag, kroppen är bara ett verktyg för att själen ska kunna göra sitt arbete. Oavsett om du stressar, så kommer snön, tomten kommer och den yttre världen fortsätter att snurra. Glad advent! /Maria Björkehed

Låtsaskompisar i barndomen, ger det bättre ledare?

Hej vänner!
Jag läste en artikel, som psykolog Eva Hoff skrivit, om att barn som har låtsaskompisar blir mer kreativa som vuxna. Deras låtsaskompisar är vuxnas inre monologer. Det är också ett utmärkt sätt att tränas i att bryta invanda mönster och tänka kreativt. Jag tänker osökt på hur en kreativ ledare kan skapa en kreativ arbetsmiljö för sina underställda och vi vet ju alla, att kreativa miljöer skapar ett positivt tänkande, som i sin tur leder till positiv energi!

Kan förhållningssättet vara kreativt? Ofta handlar det om att ha ett kreativt förhållningssätt. Att ge människor tid och stöd att vara nyskapande. När människor sedan har spontana samtal med varandra så får deras tankar utlopp och människor bygger på sina idéer, för att associera och skapa nya perspektiv tillsammans, det är spännande! Det har visat sig menar Farida Rasulzada, som är lektor i psykologi, att den inre motivationen och glädjen är människans viktigaste drivkraft. Så om ni inte har turen att vara under en kreativ ledares armar, så gör lite kreativa saker på fritiden, ett sätt är leken, har du barn, så lek med dem, (utan regler förstås i leken kan allting hända) Eriksson mfl menar att du ska vara bergtagen i leken, det vill säga bara ge dig hän och se vad som händer, då använder du höger hjärnhalva och kreativiteten spirar. Har du inte barn, kan du ta fram legolådan, eller ett vitt papper och lite färg och bara måla vad du känner för, kanske kommer det fram något riktigt verk, som dessutom har satt dina tankar i rörelse åt ett vidgat perspektiv, som du kommer att ha nytta av i ditt arbete. Ett annat utmärkt sätt, enligt många sömnforskare, är att sova lite extra, för under REM sömnen, det stadiet då vi drömmer som mest intensivt, då är vi mest kreativa, vilket speglar av sig även under dagen. Så tacka låtsaskompisarna för din kreativa sida och fortsätt drömma, en dag slår drömmen in.

Ha en bra dag!
Maria Björkehed

På första parkett i mitt eget liv

I helgen var jag på en miniresa till Göteborg med familjen, det tog lång tid dit, och jag hann tänka, ni vet när man sitter alldeles still och inte kan göra något, då kommer tankarna. Jag insåg då att det är först när man befinner sig på resande fot som man verkligen bänkas framför showen om sitt liv. Det kan låta så självklart att för att lära känna sig själv, så måste man umgås med sig själv. Hur ofta gör vi det? Jag tänkte när jag såg vimlet i Göteborgs gator, denna gråa regninga novemberdag att människor som lever i stress, jäktar en hit och en dit, måste bli förbannat besikna den dagen det går upp för dem att livet inte går i repris. Att leva i nuet kräver små pauser, för att komma åt sig själv, det är inte fel med en resa eller varför inte en inre resa, kanske säger du "under det där skinnet fann jag en go liten unge, full med fantasi och skaparglädje" Myers (2010) beskriver det som en persons jag, människans innersta kärna, det gör oss unika var och en har en egen historia att berätta en egen framtid att skapa, ett eget unikt jag. Vem hittar du i showen om ditt liv?

Må så gott!
/Maria Björkehed

Syskon, världspolitik och vem du blir?

Finns det syskonrelationer som påverkar världspolitiken? Hur olika ledare bedriver sitt ledaskap igår och i dag? Finns det forskning på ämnet eller nya rön?

Världshistorien är inte bara som i historieböckerna. Bakom finns politiska sekter som bildar en dold samhälls- och affärselit mot demokratin, freden och en generell välfärd. Krig är här lönsamt, konflikter styr framtiden och det är inte lösningen som är i fokus. Khadaffis söner uppvisade en öppen familjekonflikt på den världspolitiska arenan, den ena brodern ville ge sig, och försökte medla mellan de stridade, den andre ville aldrig ge upp. Om man ser på Elisabeth Schönbecks forskning inom familjemönster och placering i syskonskaran, så hittar barnen olika strategier för att uppnå sina föräldrars kärlek, dessa ser olika ut beroende på var i syskonskaran som du befinner dig.  Elisabeth Schönbeck, är beteendevetare och småbarnspedagog och menar att de som emigrerade till Amerika med största sannolikhet var ett gäng småsyskon.

Oluf Martinsen-Larsen, som forskat om familjemönster och personlighetsutveckling i över 40 år menar att pseudotvillingar (barn som föds tätt) är de flitigaste besökarna på hans psykiatriska klinik. Anledningen, de hittar inte sin identitet. Barn behöver, liksom blommar vatten, värme kärlek och lagom stora avsånd till nästa planta liknar han.

I Sveriges regering finns bara storasyskon, utom Anders Borg, som är lillebror. Förklaringen, han är psedotvilling! Han har alltså konkurrerat om placeringen med sitt storasyskon. Barack Obama och Tiger Woods är ensambarn, de uppvisar ett liknade beteende som storasyskon, skillnaden; de har fått båda föräldrarnas uppmärksamhet odelat. På TV ser vi Idol deltagare, dessa är småsyskon. Rebelliska, äventyrliga är småsyskonen. Kaczy´nsky Polens fd president, beskrivs som loyal, målmedveten och hängiven vår europeiska union. Frihet och solidaritet, typiska storebrors beteenden, enligt Schönbeck. För att återgå till bröderna Khadaffi, så skulle mellanbrodern, som ville ge sig, vara den konfliktlösande, medlaren, medan den som aldrig ger sig vara den rebelliska lillebrodern.

Så vårt svenska ordspråk; "Handen som gungar vaggan, är handens om styr världen" kanske inte är så tokigt ändå, om man tänker på vilken betydelse vårt familjemönster och placering i syskonskaran har för vem vi blir som vuxna?

Ut i solen med er och skaffa lite kittlande solstrålar på näsorna!
Vänligen  Maria Björkehed

Pencez De Moy

Solen sken, hennes ögon glittrade -"Jag älskar dig sa hon". En knubbig varm hand i hans. Hon, då 3 år gammal studerade beundrande sin storebror. Han stolt och beskyddande. Hand i hand. Du glömmer väl inte bort mig. Svaret, så självkart, jag tänker ju på dig, sedan ses vi. Den blöta pussen, hans sprang iväg på fotbollsplanen, visselpipan och matchen var igång. Många år senare, förstod hon att kärleken var evig och att han, hennes storebror alltid skulle tänka på henne, ansvaret var lagt på hans axlar redan som liten grabb, ta hand om din syster nu, och förstärkningen när han varit duktig, tacken, hennes eviga kärlek. Han svar Pencez De Moy (jag tänker på dig).

Ovanstående handlar inte bara om en söt historia, utan också om hur ordningen i syskonskaran styr vårt beteende även i framtiden. Den handlar också om att så länge som vi tänker på varandra så finns vi, genom våra tankar lever vi. Det är där allting börjat vid en enda tanke, god eller ond. Ett liten steg i tankens rikting och du är på väg på en resa, valet är ditt, handlar det om en förändring tänk den, då är du ett steg närmare, Pencez de Moy. Jag tänker på dig!

Ha en underbar dag!
Maria Björkehed

Einstein, kreativitet och stress

Jag har ett intresse i kvantfysiken och ska ta med dig på en spännande resa. Det sägs att Einstein satt i sitt arbetsrum och plötsligt uppenbarade sig ljusstrålar framför honom, de krökte sig över hans skrivbord och han fick idén om rosenbron, relativitetsteorin och att våra dittills rådande paradigm inte längre gäller då hastigheten närmar sig ljusets. Det var solen som lyste bakom molnen och för ett ögonblick lyckats ta sig igenom och in i hans arbetsrum. Newtons lagar gäller bara i hastigheter under ljusets. Sedan inträffar det att en meter inte längre är en meter när du färdas i ljusets hastighet, vad händer om vi färdas så snabbt att sträckan blir minus? Jo då går tiden bakåt. Den tanken är fantasieggande. Vad skulle du göra om du kunde resa bakåt i tiden? Vilka platser skulle du besöka? Eller skulle du bara rätta till ett misstag från igår? Man kan koppla Einsteins relativitetsteroi till stress. Hur då undrar du nyfiket? Jo, Om ett företag slimmar sig, för att spara pengar, får det på köpet stressade medarbetare. En stressad person slutar att bete sig som vanligt, tunnelseende inträder, humöret faller osv. Precis som Newtons lagar slutar att gälla i hastigheter närmare ljusets, så slutar människor att prestera, tänka och bete sig som de brukar vid stress. Bästa sättet att unvika stress är att ha kontroll och att ha ett kreativt och fritt arbete, så lägg dig på golvet, som Einstein gjorde kolla in solstrålarna som letar sig in i ditt rum, och bara var. Kanske kommer du på en idé som ändrar paradigmet? Om inte annat har du fått en dos D-vitamin och en stund välbehövd avkoppling. Må så gott! / Maria Björkehed

Kvinna, man, ung som gammal- vi är alla människor!

De senaste dagarna har jag funderat mycket kring motstånd. Ett kinesiskt talesätt säger att om du upplever att du går i motvind, då går du åt fel håll. Är det alltid så? Tänk vad spännande om vinden kan vända? Vad jag menar är att om människor delar in varandra i kategorier, ung - gammal, kvinna - man, så måste de egenskaper som tillskrivs den ena parten vara skilda från den andra. I helgen var jag på besök i Stockholm och hade bokat biljetter till en teaterföreställnig. Jag frågade om priset för barnen (de unga) var den samma som för vuxna, eftersom pensionärerna (de äldre) hade reducerat pris. Jag fick veta att barnen kostade som vuxna. På kvällen när teaterinsläppet ägde rum stoppades vi med orden:
- Barn får inte vara här
- Varför?
- De gråter och skriker och stör de andra gästerna, då måste ni gå ut omedelbart!

Alltså, vi fick gå in på nåder, barnen (de unga) studerade de äldre och skrattade när de skrattade, tittade allvarligt när de vuxnas ögon vattnades, för inte grät väl en vuxen och störde de övriga? Det var då jag kände att vi människor är rädda för emotioner, hur vi ska hantera dem. Om man inte får visa sina känslor öppet var tar de vägen då? Djupt unbäddade i det undermedvetna, vilka uttryck får inte det? Den här kvällen så roade sig ung som gammal, kvinna som man åt samma teaterföreställning. I mörkret kom emotionerna fram som helande solstrålar mot nakenn hud. Värmande och inerliga skratt blandades och frigjorde människor. Vi är falla födda som människor. Det som förenar är större än det som särskiljer. //Maria Björkehed

Vad har samhället skapat för ledare?

"Ett föredöme är bättre än tusen ord" (Citat: William Gladstone)

Medias blickar är riktade mot våra förtroendevalda, deras rätt till att fela, vilket samhälle lever vi i om ledare tillåts att agera som de gör i mitten av 2000-talet. Som statsvetare/beteendevetare ser jag en viss fara för demokratins framtid, för vem har en helt exemplarisk bakgrund? Vem törs vara en politiker, en förebild, ett föredöme för hur vi "vanliga" människor ska agera och bete oss, om ett misstag får sådana ödesdigra konsekvenser? Samtidigt är det viktigt att inte skylla ifrån sig utan att stå för det man har gjort och med öppenhet visa att alla kan göra misstag, men sättet att hantera dem skiljer en god ledare från en mindre lämpad? //Maria Björkehed