måndag 14 november 2011

Pencez De Moy

Solen sken, hennes ögon glittrade -"Jag älskar dig sa hon". En knubbig varm hand i hans. Hon, då 3 år gammal studerade beundrande sin storebror. Han stolt och beskyddande. Hand i hand. Du glömmer väl inte bort mig. Svaret, så självkart, jag tänker ju på dig, sedan ses vi. Den blöta pussen, hans sprang iväg på fotbollsplanen, visselpipan och matchen var igång. Många år senare, förstod hon att kärleken var evig och att han, hennes storebror alltid skulle tänka på henne, ansvaret var lagt på hans axlar redan som liten grabb, ta hand om din syster nu, och förstärkningen när han varit duktig, tacken, hennes eviga kärlek. Han svar Pencez De Moy (jag tänker på dig).

Ovanstående handlar inte bara om en söt historia, utan också om hur ordningen i syskonskaran styr vårt beteende även i framtiden. Den handlar också om att så länge som vi tänker på varandra så finns vi, genom våra tankar lever vi. Det är där allting börjat vid en enda tanke, god eller ond. Ett liten steg i tankens rikting och du är på väg på en resa, valet är ditt, handlar det om en förändring tänk den, då är du ett steg närmare, Pencez de Moy. Jag tänker på dig!

Ha en underbar dag!
Maria Björkehed

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar