För inte så länge sedan var jag gästbloggerska hos en helt fantastisk kvinna - Marlene Lund Kopparklint. Marlene är en inspirationskälla på många olika sätt. Genom sin egen speciella utstrålning, sin närvaro, kunnighet och mycket annat lämnar hon intryck på andra människor. Att möta Marlene lämnar alltid en liten önskan av att hennes stjärnglans ska smitta av sig. Med anledning av det skrev jag nedanstående inlägg om avundsjuka. Med lite revision kommer den igen. Enjoy!
Tack Marlene för att man får njuta av din "star dust".
“Du har alltid en sån äcklig tur, ett osvikligt flyt. Själv får jag hävda mig genom överdrivet skryt. Varför får du alltid allt som både du och jag vill ha? Och varför ska jag behöva låtsas vara glad?”
Med dessa ord inleder Nanne Grönvall sin schlagerlåt Avundsjuk. Känslan är till mångt och mycket bekant för alla individer. Men den är inte negativ till sin natur. Det är när avund omsätts från känsla till handling som den kan leda till påföljder. Är de konstruktiva eller destruktiva beror helt på avsändarens intentioner. Men konsekvenserna kan vara stora för individer, grupper, arbetsplatser och inte minst för hela samhället.
Avund med destruktiva påföljder
Vad innebär avund? Emotionen avund uppstår när individer saknar något som en annan individ har. Det kan handla om prestationer, resurser eller egenskaper. Avundaren kan önska sig själv de egenskaperna eller att innehavaren inte hade dem. Enligt beteendevetenskapliga studier beror avundsjuka på dålig självkänsla och osäkerhet. Den tycks hota en persons självbild och i de mest extrema fallen kan det leda till mycket negativa konsekvenser för den som drabbas av andras avund.
Bertrand Russell, en brittisk filosof, hävdade att avund är en stor orsak till mänsklig olycka. Avund blir ett tveeggat svärd eftersom en avundsjuk individ inte bara blir olycklig av sin avund, utan också önskar att andra människor ska drabbas av olycka. Denna filosofiska tanke genomsyrar vårt arbetsliv i mångt och mycket samt tar sig uttryck på varierande sätt.
Marta Cullberg Weston är aktuell med en nyutkommen bok Avundsjuka och konkurrens – känslor i vardagslivet. Författarinnan ansåg att behovet av att belysa ämnet var enormt.
Marta Cullberg Weston är aktuell med en nyutkommen bok Avundsjuka och konkurrens – känslor i vardagslivet. Författarinnan ansåg att behovet av att belysa ämnet var enormt.
”Tanken på att skriva boken föddes när två unga kvinnor i min närhet på olika sätt drabbades av avund i sina arbetssituationer. Jag insåg att det är viktigt att lyfta upp frågan om kvinnors avund på arbetsplatsen - något som kommer att utmana feministiska kretsar (även om jag ser mig som feminist själv)” - skriver Cullberg Weston på sin hemsida och det är just avund emellan kvinnor som boken fokuserar på.
Den 8 mars firas Internationella kvinnodagen. Syftet med firandet är att uppmärksamma kvinnor på olika sätt. Den politiska innebörden är att öka jämställdheten mellan könen. Paradoxen i jämställdhetsdebatten pendlar dock mellan kvinnors ojämlika situation och avundsjuka som en särskild kvinnlig företeelse.
Hur vill vi då ha det i vårt samhälle? Ett danskt ordspråk säger följande: Om avund var ett virus, skulle alla människor vara sjuka. Därmed vill jag påstå att avundens konsekvens är allas vårt ansvar. Men trots det dystra faktumet finns det fortfarande hopp för människan.
Avund – en positiv kraft och en grund för vår demokrati
Allt handlar egentligen om egen inställning och självreflektion. Om jag blir avundsjuk på att någon äger en viss sak, har en speciell kunskap eller har en speciell egenskap. Vad kan jag göra för att köpa en liknande sak, införskaffa mig kunskaper jag inte har eller utveckla mina egna speciella egenskaper? Det är bara vad man gör med sin avund som betyder något i sammanhanget. Känsla à Tanke à Handling.
Marta Cullberg Weston avdramatiserar också avund och beskriver den som en positiv och inspirerande kraft. Se hur andra gör och bli inspirerad, tycks budskapet vara även i boken.
En strategi för att komma åt avundsjukan föreslås:
- Våga erkänna avund samt vända det till en positiv kraft. Förhoppningsvis vågar man titta på sin egen avund på ett nytt sätt. Detta är av yttersta betydelse att hantera på individnivå. Den positiva spiralen blir då att vi får bättre och trivsammare arbetsplatser, bättre vänskapsrelationer och inte minst ett bättre samhälle.
Bertrand Russel tyckte att avund utgjorde en grogrund för demokratins utveckling. Att denna, annars negativa känsla, bör betraktas som en bas för ett mer rättvist socialt system.
Avund kan alltså ha mycket positiva konsekvenser då den ger näring åt individernas drivkraft, ger ökad motivation och en möjlighet att formulera ett mål i sitt liv. Vad vill jag göra, kunna, blir…?
Det kanske finns en poäng i Russels teori om demokratins uppkomst, men jag vill återigen påstå att avund, som en destruktiv kraft, bör hanteras på individ- och gruppnivå. Genom erkänsla, bekräftelse, nyfikenhet, respekt och inte minst självreflektion ger vi ett gott bidrag till bättre arbetsplatser, vänskapsrelationer och naturligtvis till vårt svenska samhälle. Men vi måste ha ett tillåtande klimat som ger utrymme till självreflektion, tid att erkänna för oss själva vad man känner och få möjlighet att göra något åt saken. Först då kan vi få ett roligare tillvaro. Avund är allas vårt gemensamma ansvar!
Aida Alvinius
Se nedan Marlenes blogg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar