måndag 19 december 2011

Ledarskap: arv eller miljö?

Är ledarskap en medfödd gåva eller något man kan lära sig? Frågan dyker ofta upp och nu börjar vi närma oss svar. Inom det snabbt växande forskningsfältet behavioral genetics har jag haft förmånen att få medverka i ett par ledarskapsinriktade studier. Forskningen bygger på antagandet att tvillingar har haft en likartad uppväxtmiljö. Eventuella skillnader mellan enäggstvillingar och likkönade tvåäggstvillingar kan därmed tillskrivas genetiken. Följande resultat grundar sig på enkätstudier av tvillingpar som återfinns i Karolinska Institutets register, vilket anses vara världens främsta.

Studie I (Zhang et al., 2009). Fokus var arvets betydelse för vem som blir ledare som vuxen. En jämförelse gjordes mellan 1285 par av enäggstvillingar med 849 par av likkönade tvåäggstvillingar. Stora köns- och personlighetsskillnader noterades. Bland kvinnor framkom ett starkt samband mellan genetik och att ha en ledarposition som vuxen. Effekten medierades av personlighetsfaktorerna extraversion (förstärktes) och neuroticism (försvagades). Bland män var det genetiska inflytandet lågt. Däremot framkom ett starkt miljöinflytande (ingen skillnad mellan de två tvillingtyperna) avseende vuxen position som ledare. Detta inflytande medierades av personlighetsfaktorn extraversion (förstärktes).

Studie II (Chaturvedi et al., in press). Frågeställningen var likartad den i studie I men nu var dataunderlaget större (totalt 12112 tvillingar). Återigen framkom ett starkt samband mellan genetik och vuxen position som ledare bland kvinnor (44% förklarad varians), men nu även bland män (37% förklarad varians).

Resultaten kan tolkas som att det finns ett tak för vad som är rimligt att förvänta sig vad gäller effekter av ledarstimuleringsåtgärder. Förändringar inom arbetslivets område (”miljö”) i form av ökad betydelse för ledare av relationskompetens och empati kan innebära att miljöns relativa betydelse kommer att öka även för kvinnor.

Referenser
Chaturvedi, S., Zyphur, M. J., Arvey, R. D., Avolio, B. J., & Larsson, G. (in press). The heritability of emergent leadership: Age and gender as mediating factors. The Leadership Quarterly.
Zhang, Z., Zyphur, M. J., Narayanan, J., Arvey, R. D., Chaturvedi, S., Avolio, B. J., Lichtenstein, P., & Larsson, G. (2009). The genetic basis of entrepreneurship: Effects of gender and personality. Organizational Behavior and Human Decision Processes.

Gerry Larsson

4 kommentarer:

  1. När ni nämner förklarad varians i inlägget avser ni då konkordansen eller korrelationer (0.66 resp.0.61)?

    SvaraRadera
  2. Tillägg!

    Kanske viktigast att konstatera att sambandet rörde
    självuppfattat ledarskap och inte något objektivt mått som lite antyds i i inlägget.

    SvaraRadera
  3. Hej Bertil Törestad! Tack för dina kommentarer. Jag ska be prof. Gerry Larsson att besvara och förtydliga sitt inlägg.

    Med vänliga hälsningar
    Aida Alvinius

    SvaraRadera
  4. Hej Bertil!

    Tack för dina kommentarer! Börjar med din andra - du har helt rätt i att det gäller självrapporterat ledarskap och inte ett objektivt mått (vilket vi diskuterar i artikeln). Beträffande din första fråga om samband så är den svårare att kort kommentera i ett blogginlägg där man kanske ibland förenklar saker lite för mycket för att öka läsbarheten. Som du säkert vet finns det en speciell statistisk tradition utvecklad inom tvillingforskning. För att denna gång vara mer precis så klipper jag in statistikavsnittet i artikelns metoddel nedan.

    Analytical Approach
    An analysis of heritability was conducted using classic twin methodology (for details see Plomin, DeFries, McClearn & McGuffin, 2001). In these studies, phenotypic variation in a trait is decomposed into three variance components: genetic (A), shared environmental (C), and unshared environmental (E). The genetic component is attributable to genes, the shared environmental component is attributable to common environmental factors during childhood such as parenting and social circumstances, and the unshared environmental component can be attributed to environmental factors like social relationships and experiences that were not shared, as well as measurement error. Heritability is defined as the proportion of phenotypic variation attributable to genetic variance in an observed variable (i.e. H = a2/ (a2 +c2 +e2)). The heritability estimate ranges from 0.0 to 1.0 because it is a proportion. However, the raw variances of ACE model parts are not constrained.
    To investigate moderation of these three sources of variation by age and gender we set up a multi-group structural equation model (SEM). We created three groups to represent different ages: old (age >= 40), mid-age (age > 32 & < 40), and young (age <= 31), for methodological simplicity. These three groups were then grouped as either female or male (2 groups) and monozygotic or dizygotic (2 groups). This 3x2x2 design resulted in 12 total groups in the SEM.

    Hälsningar

    Gerry

    SvaraRadera