Igår var jag inbjuden av Mercuri International att föreläsa om Destruktivt ledarskap för ett 40-tal chefer från olika organisationer som hade samlats i Guldsalen på Kungliga Operan.
I början på föreläsningen bad jag cheferna räcka upp handen om de använder sig av destruktiva ledarbeteenden. En handfull räckte upp handen. Jag avslutade föreläsningen genom att ställa samma fråga. Nu var det samtliga i rummet som räckte upp handen.
Hur kommer det sig?
På Försvarshögskolan har vi (Gerry Larsson, Sofia Nilsson och jag, Maria Fors) forskat kring och utbildat i Destruktivt ledarskap sedan 2007. Det började som ett uppdrag från Försvarsmakten där vi fick i uppgift att studera vilken betydelse ledarskapet hade för värnpliktigas och unga officerares motivation att fortsätta inom Försvarsmakten. Resultatet:
Ett bra ledarskap har en viss positiv inverkan på motivation men ett dåligt ledarskap har en klart negativ effekt på motivationen.
En slutsats av detta var att det är viktigt att studera de negativa aspekterna av destruktivt ledarskap. Detta går i linje med ”Bad is stronger than good” vilket innebär att negativa händelser får större och mer långvariga konsekvenser än positiva. Positiva händelser behöver vara överlägset flest i antal för att få övertag över negativa.
En fortsättning på detta arbete var att skapa ett utbildningspaket för att medvetandegöra destruktivt ledarskap. I samband med detta arbete har vi utvecklat ett instrument som mäter destruktiva ledarbeteenden (artikeln är accepterad för publicering i The Leadership & Organization Development Journal). Vad är då destruktiva ledarbeteenden? Vårt instrument delar in dem i fem faktorer:
- Arrogant, orättvis
- Hot, bestraffningar, överkrav
- Ego-inriktad, falsk
- Passiv, feg
- Osäker, otydlig, rörig
Våra vidare studier har pekat på att de beteenden som vi ser som passiva, Passiv, feg samt Osäker, otydlig, rörig, är de som har störst negativ påverkan på bland annat tillit till ledaren, motivation att stanna inom organisationen och på hur man uppfattar atmosfären på arbetsplatsen.
Beteendena inom dessa faktorer handlar bland annat om att vara dålig på att strukturera och planera, ge otydliga instruktioner, vara frånvarande, inte visa engagemang och inte ta tag i saker. Dessa beteenden är inte ovanliga. Särskilt inte för chefer som är under stress eller tidsbrist. Även de bästa chefer kan vara otydliga och uppvisa bristande engagemang utan att ha för avsikt att orsaka negativa konsekvenser för sina medarbetare. Men intentionen eller avsikten spelar ingen roll, det är resultatet eller konsekvenserna som är av betydelse.
Förstår ni nu varför cheferna räckte upp handen på slutet?
Att använda sig av destruktiva ledarbeteenden innebär inte nödvändigtvis att man är en destruktiv ledare. Alla kan ha en dålig dag. För att det ska klassa som destruktivt ledarskap krävs det att beteendena sker systematiskt och över tid.
Genom att vara medveten om vilka beteenden som klassas som destruktiva och får negativa konsekvenser på exempelvis underställdas motivation och tillit, kan ledare också arbeta för att minimera dessa innan det övergår i ett destruktivt ledarskap. Att vara en bra ledare innebär inte att aldrig göra fel, det innebär att vara medveten om sina fel och brister och aktivt arbeta med dessa.
Om ni har några frågor om destruktivt ledarskap är ni välkomna att kontakta oss, Gerry Larsson, Sofia Nilsson och Maria Fors.
Vid tangentbordet
Maria Fors
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar