Rederiet och (Italienska) media har utsett kaptenen på fartyget Costa Concordia som ansvarig för grundstötningen. Schettino är häktad och misstänkt för i dagsläget ett oklart antal dödsfall. Jag tar inte ställning till om han är skyldig eller inte, även om bevisen mot honom pekar i negativ riktning. Niklas Czarnecki får avgå som tränare för ishockeylaget FBK. Med anledning av dess två närliggande fall vill jag ta upp fenomenet ”syndabockar”.
Syndabockar utses överallt i vårt samhälle: på våra arbetsplatser, skolor, föreningar etc. Syndabockar utses av olika orsaker. Psykologiskt vill vi ha någon som vi kan lägga vår samlade skuld på och som vi kan stöta bort. Det ligger också ett kraftfullt symbolvärde i att vi/organisationen stöter bort eller säger upp en individ – vi är kapabla att lösa problem.
Det är inte bara i privata företag och idrottsföreningar som utser individer till syndabock. Vi återse även vissa tjänstemän och politiker i denna roll. Mer kända exempel finner vi i samband med samhällskriser som tsunamin, och en del socialt orsakade händelser(t ex omhändertagande av barn) som uppmärksammats av media. Vid flertalet tillfällen har ageranden/brist på agerande och ansvaret för beslut lagts på en individ. Och individen har fått ta konsekvensen. Man kan fråga sig om det är rätt lösning?
I krissammanhang har även grupper utsetts till syndabockar med konsekvensen att utredningen försvårats. Två exempel på detta i Sverige är i) barnmordet i Arvika. Tidigt framkom rykten om att det var invandrare, kanske ett gäng, som hade begått dådet. Vissa personer i staden började samla sig för att kunna gå till motangrepp. Detta medförde att i ett viktigt skede fick ansvariga aktörer fokusera på att en ny kris, orsakad av den tidigare, inte skulle uppsåt. Detta tog både kraft och tid från arbetet med krishanteringen. Det visade sig senare att det var andra barn som orsakat pojkens död ii) det andra exemplet är diskoteksbranden i Göteborg. Även här drog felaktiga rykten snabbt igång, denna gång sa ryktet att det skulle vara en grupp främlingsfientliga svenskar som tänt eld på lokalen. I samhället påbörjades en uppvigling mot dessa svenskar. Invandrare uppmanades till vedergällning ”60 invandrarungdomar har dött, nu ska 60 svenskar dö”. I fallet med Göteborgsbarnden var det en annan grupp invandrare som tände eld på lokalen. Liksom vid barnmordet i Arvika fick utredningen fel fokus, på grund av för tidiga slutsatser/teori.
Fokus på syndabockar, individer såväl som grupper, som enskild orsak till det negativa, kan bidra till att system inom eller mellan organisationens inte synas. Det vore bättre att de verkliga problemen och de bakomliggande orsakerna, analyserats och åtgärdats, innan vi dömer någon individ eller grupp Risken är annars att felet eller problemet uppstår igen. Och, att enskilda individer kommer i kläm.
Susanne Hede
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar