En god folkförankring är viktig för försvaret
Ett antal faktorer som försvarsmaktens volymminskning och värnpliktens
vilande har lett till att försvarets folkförankring inte är lika självklar som
tidigare. Detta riskerar att ge negativa effekter på rekryteringen, på
förståelsen i samhället för Försvarsmaktens verksamhet och i förlängningen på befolkningens
stöd för verksamheten. Vi har därför under några år via intervjuundersökningar kartlagt
hur olika grupper i samhället ser på denna problematik. Några resultat från
dessa är att generellt har många ute i samhället ett förtroende för
Försvarsmakten, medan kunskapen om densamma ofta är begränsad, traditionell och
stereotyp. Försvarsmakten själva och framför allt dess ledande nivåer uppfattar
den politiska nivån som otydlig och de upplever en förtroendeklyfta mellan politikerna
och myndigheten. En orsak är att de menar att politikerna inte ger Försvarsmakten
tillräckliga resurser för att genomföra de givna uppdragen. Det finns också
oklarheter vad gäller ansvaret för folkförankringen då man från Försvarmakten i
många fall menar att det är politikens - snarare än Försvarsmaktens - ansvar
att förankra syftet med vårt försvar hos befolkningen.
Under innevarande år har vi gjort intervjuer med den
politiska nivån - ledamöter i riksdagens försvarsutskott samt tjänstemän som
bereder försvarsrelaterade frågor åt politikerna. Intervjuerna håller just nu
på att analyseras och de har bland annat handlat om hur politikerna och deras
tjänstemän idag bedömer förankringen och vad som kan påverka den positivt och
negativt. Vi har också frågat hur de ser på vem som har ansvaret för
förankringen, hur de ser på förtroendet mellan myndigheten och den politiska
nivån samt hur de ser på de anställdas - framför allt officerares – relativa osynlighet
i försvarsdebatten.
De instrument att förbättra folkförankringen som diskuterats
i intervjuerna är försvarets frivilligorganisationer, reservofficerssystemet, att
Försvarsmaktens syns mer vid civila kriser, att officerare (och övriga
anställda) deltar mer i försvarsdebatten och att Försvarsmakten informerar mer
utåtriktat om den nytta man gör via verktyg som informationskampanjer. Mer
information i skolorna är ett annat instrument. Inom ramen för den politiska debatten finns
också förslag från en del partier om en generell mönstringsplikt och om att
värnplikten i någon form väcks åter till liv. Det föreslås också att en mer
öppen och transparent försvarspolitisk diskussion skulle stärka förtroendet och
kunskapen hos medborgarna.
Du som läser denna blogg är välkommen att kommentera nedan
vad du har för tankar om försvarets folkförankring. Claes Wallenius, Carina Brandow, Anna Karin Berglund
